Sverige har överkomplicerat lönetransparensdirektivet

Regeringen har fått utstå tuff kritik länge från arbetsgivarorganisationerna och del av kritiken är befogad. Jag personligen, som jobbar med kunder kring lönestrukturer och deras kartläggningar varje dag ställer mig frågande till definitionen av begreppet lön.

Enligt direktivet så inkluderar alltså lön all den kompensation som en anställd får med anledning av sin anställning. Att göra en analys på detta är otroligt komplicerat, mer komplicerat än vad man kan tro. Och det är här den administra bördan blir väldigt tung för arbetsgivare.

Men jag menar att Sverige faktiskt överkomplicerat det för sig själva.

Jag tänkte problematisera lite kring definitionen av lön i direktivet.

⚖️ Lönekartläggning vs. gemensam lönebedömning

Sverige föreslog i lagrådsremissen att eftersom vi redan gör en lönekartläggning varje år, så är detta motsvarande en gemensam lönebedömning. Om en arbetsgivare i sin lönerapport har osakliga löneskillnader på mer än 5% som inte åtgärdas ska man göra en gemensam lönebedömning med AT-representanter.

I lagrådsremissen sa man att en ytterligare kartläggning inte behövs, eftersom vi redan gör det i vår lönekartläggning. Därför ska man bara kunna skicka in den senaste lönekartläggningen till DO.

Problemet?

Innehållet i vår lönekartläggning och lönerapporten baseras inte på samma data. Därför införde man i lönekartläggningen att arbetsgivare som har fler än 100 anställda ska göra sin lönekartläggning mer likt lönerapporten så att de kan jämföras.

Konsekvenserna?

• Den årliga lönekartläggningen blir mer belastande än vad den redan är.
• 
  
• Man ska rapportera kompensation som en klumpsumma och ibland uppdelat, men kunna förklara skillnader. Och det kommer vara skillnader i varje grupp. Så fort vi har lagt på pension (och endast pension) har vi en skillnad mellan en anställd som tjänar 30 000 i månaden och den som tjänar 35 000 i månaden pga att vi har procentuell pension. Låt oss inte ens gå in på ITP1 vs ITP2.
• 
  
• Det kommer bli otroligt svårt att avgöra om förklaringarna är sakliga.
• 
  

Möjliga lösningar och problemet med att simplifiera.

Det finns ganska många versioner här.

Vi ser att tex Polen har sagt att man inte behöva inkludera de kompensationer som är exakt lika (eller ger lika tillgång) för alla. I Sverige skulle det kunna vara friskvårdsbidraget, pension om alla går på samma policy och liknande.

Jag ser att Sverige kan backa på lönebegreppet i just vår nationella lönekartläggning till det som redan finns på plats. Därför kan man ha en separat gemensam lönebedömning som blir mer omfattande under direktivet, om man hamnar där. Det kommer vara långt ifrån lika många bolag som behöver göra en gemensam lönebedömning som gör lönekartläggningen.

Å andra sidan så kan jag förstå att man i analysen av data vill ha med allt. För vad händer om man på papper har samma policy för alla, men i praktiken applicerar olika.

Vad händer de gånger man gör avsteg från kollektivavtal (så om man får eller inte)?

Och vad händer på alla privata bolag som har en fin policy på plats gällande pension och semesterdagar, men sen gör det till en förhandlingsfråga?

Sådana bolag ska inte kunna gömma sig bakom en policy. Och enda sättet att uppdaga det är att rapportera faktisk data.

Idag vet vi att EU har avvisat alla åberop om omförhandling eller senareläggning. Frågan är när Sverige kommer publicera en proposition innan det slutgiltiga lagförslaget också ska röstas igenom.